Om tajming

Idag vaknade vi tidigt. Jag gjorde en "att göra lista" på direkten. Här ska man inte ligga på latsidan och min lista blev relativt lång. Den såg ut ungefär så här:

*Diska
*Tvätta filtar
*Dammsuga
*Kasta sopor och tidningar
*Storstäda badrummet
*Dammtorka fönsterbrädor
*Vika tvätt
*Åka och handla

Moa och jag börjar med att plocka disken och dra igång tvättmaskinen. Vi duschar och gör oss i ordning för att åka bussen till affären då vi inte kan åka i vår bil för tillfället. Bussturen tar sin tid och kräver minst ett byte men vad gör det med en 2.5 år gammal tjej som älskar att åka buss.
Blöta ihåret drar vi iväg till busshållplatsen. Moa har givetvis mössa på sig. Det har inte jag. Bihåleinflammation och öronvärk till trots.
Det hela börjar bra i och med att bussen kommer på en gång men jag har inte hunnit sms:a om bussbilljett ännu. Busschauffören väntar tåligt medan jag ursäktandes fipplar på mobilen. 10 minuter senare är vi nere på centralen. Av gammal vana trogen så kliver vi på buss 19 som jag tror ska gå till köpcentrat vi ska åka till. Bussen åker via lasarettet för att sedan svänga av ner mot stan igen. Jag har klivit på fel buss. Irriterad kliver jag av med sulkyn på centralen igen bara för att avläsa på tidtabellen att nästa buss mot köpcentrat avgår om 37 minuter!
Underbart.
Moa protesterar givetvis högljutt och tydligt. Jag vill också protestera. Det blåser kallt ute och mina öron värker.
Efter en lång väntan som innebar mycket gnäll och tandagnisslan, diverse hot och mutor kommer så äntligen bussen. Efter ytterligare en resa på tio minuter kan vi kliva av där vi ska och uträttar våra ärenden på en dryg halvtimma. Öronvärken kompletteras nu av att bihålorna gör sig påminda och huvudvärken dundrar på. Moa är less och vill åka hem. Efter en 5:- korv på IKEA återvänder vi till busshållplatsen bara för att upptäcka att det är en hel timme tills nästa buss går.
Jag hatar kollektivtrafiken.
60 minuter att strosa omkring med huvud/bihåle och öronvärk samt en trött och gnällig 2.5 åring är inget jag rekomenderar. Vi går några varv genom Ica maxi och tittar på saker vi inte har råd att köpa. Moa tjatar tillslut till sig en cola som hon ändå inte vill dricka när jag har betalat för den för då har hon ändrat sig och vill ha äppeldricka.
Tiden kryper fram och tillslut kommer bussen. Vi kliver på och bussen segar sig genom stan. Den stannar vid varje hållplats för att plocka upp små kutryggiga bomulsstussar med väskor på hjul i släptåg. Väl nere på centralen missar vi nästa buss precis och får vänta ytterligare 30 minuter på att bussen hem ska komma.
Jag räknar ut, där jag står mitt i blåsten uppgiven och trött, att dagens projekt "åka och handla" har inneburit en väntan på att bussen ska komma på sammanlagt 130 minuter.
Väl hemma ligger min "att göra lista" och hånskrattar åt mig på köksbordet. Jag plitar snabbt dit några saker till innan jag börjar bocka av den.

*Diska = Klart                                               
*Tvätta filtar = Klart
*Dammsuga
*Kasta sopor och tidningar
*Storstäda badrummet
*Dammtorka fönsterbrädor
*Vika tvätt
*Åka och handla = Klart
*Lägga Moa för ett par timmars sömn = Klart
*Ta värktabletter = Klart
*Lägga mig för ett par timmars sömn = KLART!


Resten skjuts upp på obestämd framtid.


Kommentarer
Postat av: Åsa

Ha ha
Sorry love, men jag garvar fortfarande.. Jag vet precis hur du måste ha känt det. Det är bara så vansinnigt befriande att få läsa om hur jävligt någon annan kan ha det när det för en gångs skull inte är man själv som står och hoppar upp och ner av ilska och trötthet över varje litet ord.

Du är sååå värd att sova några timmar! :)

2008-04-10 @ 19:48:36
URL: http://www.metrobloggen.se/somjagserdet

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0