Om att vårda sitt språk
Alla har väl hört frasen "barn gör inte som man säger, barn gör som du gör".
Så sant.
Jag måste tyvärr erkänna att vi mellan varven inte har ett extremt välvårdat språk här hemma. Visst, ett och annat svärdomsord råkar ju passera även de mest fläckfria föräldrars munnar med jämna mellanrum, så är det bara. Vi införde således "svärgrisen" hemma. En grön IKEA sparbössa formad som en gris. SVÄRGRISEN står det med svart tusch med stora bokstäver på grisamagen.
5 kronor skulle den inkassera för varje svordom som barnen hörde. Det funkade jättebra i början, barnen var på sin vakt och svärgrisen blev tyngre och tyngre. Men när vi tillslut började betala i förväg, exempelvis istället för att lägga i en femma så slänger man i en tjuga för man vet att man i alla fall kommer att få böta mer under dagen, då förlorade svärgrisen sitt syfte på något vis.
Tanken var ju inte att vi skulle köpa oss ur ansvaret att uppvisa ett vårdat språk inför våra barn, tanken var ju att vi skulle skärpa oss och inte svära så mycket.
Svärgrisen står numer och skäms uppe på en kökshylla där den istället för femkronor fyller sin mage med damm.
Hur som helst. Dom stora barnen vet ju att man inte får svära. När man är två är det inte lika glasklart varför man inte får säga diverse fula ord.
Är man storebror blir det ju därför så mycket roligare att lära lillasyster att svära. Lillasyster lär sig snabbt och lägger in sina svordomar med perekt tajming i sina meningar.
Lite roligt förvisso. Mindre roligt när man hämtar på dagis och dagispersonalen upplyser oss föräldrar om följande.
Er dotter har lärt sig ett nytt ord på engelska.
Jaha, så roligt!
Eh, hmm, ja ett svärord. Hon har gått omkring och sagt motherfucker hela dagen.
Då blir det inte lika charmfullt roligt längre. Nu är det min dotter som lär 15 andra tvååringar engelska svärord. Det är enkelt att sluta svära själv som vuxen. Men när man väl lagt ut orden i munnen på småbarnen är det en helt annan sak att få dom att förstå varför man inte får svära och vad orden betyder.
Svärgrisen dammas av och får återigen inta hedersplatsen på köksbänken.
Det fina med barn, även om man gör sina språkliga misstag, är att allting går att reparera, i alla fall enligt Dr Phil. Återkommer med resultaten längre fram.
Så sant.
Jag måste tyvärr erkänna att vi mellan varven inte har ett extremt välvårdat språk här hemma. Visst, ett och annat svärdomsord råkar ju passera även de mest fläckfria föräldrars munnar med jämna mellanrum, så är det bara. Vi införde således "svärgrisen" hemma. En grön IKEA sparbössa formad som en gris. SVÄRGRISEN står det med svart tusch med stora bokstäver på grisamagen.
5 kronor skulle den inkassera för varje svordom som barnen hörde. Det funkade jättebra i början, barnen var på sin vakt och svärgrisen blev tyngre och tyngre. Men när vi tillslut började betala i förväg, exempelvis istället för att lägga i en femma så slänger man i en tjuga för man vet att man i alla fall kommer att få böta mer under dagen, då förlorade svärgrisen sitt syfte på något vis.
Tanken var ju inte att vi skulle köpa oss ur ansvaret att uppvisa ett vårdat språk inför våra barn, tanken var ju att vi skulle skärpa oss och inte svära så mycket.
Svärgrisen står numer och skäms uppe på en kökshylla där den istället för femkronor fyller sin mage med damm.
Hur som helst. Dom stora barnen vet ju att man inte får svära. När man är två är det inte lika glasklart varför man inte får säga diverse fula ord.
Är man storebror blir det ju därför så mycket roligare att lära lillasyster att svära. Lillasyster lär sig snabbt och lägger in sina svordomar med perekt tajming i sina meningar.
Lite roligt förvisso. Mindre roligt när man hämtar på dagis och dagispersonalen upplyser oss föräldrar om följande.
Er dotter har lärt sig ett nytt ord på engelska.
Jaha, så roligt!
Eh, hmm, ja ett svärord. Hon har gått omkring och sagt motherfucker hela dagen.
Då blir det inte lika charmfullt roligt längre. Nu är det min dotter som lär 15 andra tvååringar engelska svärord. Det är enkelt att sluta svära själv som vuxen. Men när man väl lagt ut orden i munnen på småbarnen är det en helt annan sak att få dom att förstå varför man inte får svära och vad orden betyder.
Svärgrisen dammas av och får återigen inta hedersplatsen på köksbänken.
Det fina med barn, även om man gör sina språkliga misstag, är att allting går att reparera, i alla fall enligt Dr Phil. Återkommer med resultaten längre fram.
Kommentarer
Trackback
