Mamma Hoppsan

Det är roligt att ha barn. Det är mycket annat också men till den största delen är det roligt.
Barn är ärliga, de talar sanning och lindar inte in ord eller förskönar det de har att förmedla. Det kommer bara direkt ut ur munnen på dom precis så som dom menat att säga det.
Av dessa sanningstalande barn får man en hel del kommentarer som är underbara.

Vi sitter och äter kvällsmat. Det är den vanliga diskussionen som pågår blandat med uppmaningar som "vicka inte på stolen", "tugga och svälj nu" "sitt ordentligt" osv.
Helt plötsligt frågar Elias väldigt allvarligt: Hur bankar man skiten ur vinden?

Sonen kommer en dag till mig med en allvarlig uppsyn. Vad är det? Frågar jag.
"Mamma, vad betyder motherfucker?" Jahapp, vems brilljanta idé var det att låta 7-åringen titta på cops (den svenska filmen alltså). Någon som anmäler sitt intresse till att förklara?

Moa är gladare än gladast över att pappa är hemma igen. Hon är överallt och pratar precis h e l a tiden om allting! Pappa försöker berätta något för mig och Moas tålamod tryter. Hon far upp och ner i knät, runt runt på golvet och tillslut hamnar hon fortfarande i en monolog om allt och inget under bordet. Där snurrar hon runt ett par varv innan hon utbrister "jag blir GALEN".

Farmor berättar en rolig historia om när inget av våra barn men en annan pojke skulle hjälpa henne att göra sockerkaka. Han får i uppdrag att vispa smeten. Farmor frågar om han brukar hjälpa mamma hemma varpå han replikerar snabbt: "Nej min mamma kan själv".

Det är roligt att ha barn. Så det så!